Life as a mum

Det är fredag idag men det är så trist ändå. Jag har inget speciellt att se fram emot i helgen, den kommer tillbringas i ensamhet. Jag ska ha pojkarna till på söndag när exet hämtar dom, dagis är stängt så dom ska va med honom på måndagen.
Min kärlek ska tillbringa helgen kuskandes runt i Norge-Sverige görandes det han älskar mest av allt så den lyckan unnar jag honom.
Jag kommer bara sakna honom så förtvivlat, fast det gör jag ju redan för jag kan ändå inte träffa honom förrän nästa fredag. En vecka som kommer kännas som ett år...
Kärlek gör verkligen lustiga saker med en, man kan inte tro att det är verkligt, att just man själv kan uppföra sig så fjolligt och knäppt som man ändå gör. Samtidigt så är det så härligt...
Jag ska bida min tid och spänt vänta på att dagarna ska sega sig fram för att sedan nästa helg rusa iväg så två dagar känns som två timmar istället, så orättvist...

Ha det bra alla där ute i helgen...




Kärlekens stig... Vart leder den...?